Jan Wallinder och Tomas Magnusson har överklagat mål nr.11052-20 från förvaltningsrätten meddelad 26 feb.2021
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG - Mål nr 11052-20 Meddelad i Göteborg 2021-02-26
KLAGANDE Jan Wallinder
ÖVERKLAGAT BESLUT Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut 2021-02-26, mål nr 11052-20 om att upphäva Kommunfullmäktige i Göteborgs kommuns beslut 2020-08-20, dnr 1102/19.
ÄNDRINGSFÖRSLAG Jag uppmanar Kammarrätten att återupprätta kommunfullmäktiges beslut som giltigt beslut.
VARFÖR BESLUTET SKA ÄNDRAS
Göteborg har i likhet med många andra orter världen runt beslutat att ansluta sig till ICAN Cities Appeal (t ex över 40 orter i vårt grannland Norge). Städer kan inte besluta om anslutning till det statsrelarerade TPNW (= FN:s globala kärnvapenförbud), det kan bara stater göra. Däremot kan städer (cities), besluta att, via anslutning till det stadsrelaterade nätverket ICAN Cities Appel vädja (appeal) till stater att ansluta sig till TPNW. Den klagandes försök att få kommunens beslut att framstå som ett övertagande av beslutsrätt som endast är förbehållen staten, enligt 2 kap. 2 § KL och 10 kap. 1 § RF, är inkorrekt och måste avvisas. På samma sätt som Göteborgs stad sedan 2011 är medlem i stadsorganisationen ”Mayors for Peace”, som arbetar specifikt för en kärnvapenfri värld, fattade såväl Kommunstyrelsen som Kommunfullmäktige beslut "om att Göteborgs Stad ska ansluta sig till ICAN (International Campaign Abolish Nuclear weapons) Cities Appeal".
ICAN - mottagare av Nobels fredspris 2017 - är en välrenommerad fredsorganisation, som genom sitt stadsnätverk "Cities Appeal", verkar för en kärnvapenfri värld i samma anda som utrikesminister Ann Linde gav uttryck för i den utrikespolitiska deklarationen 2021-02-24 (ihär indexerade med styckesnummer):
• ”FN förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik, och vi fortsätter att vara en tongivande röst inom FN.” [11]
• ”Hotet från kärnvapen är en ödesfråga. Stockholmsinitiativet är ett av de tongivandepolitiska initiativen för kärnvapennedrustning.” [49]
• ”Världen har inte råd med en ny nukleär kapprustning.” [50]
• ”För en dryg månad sedan trädde FN:s konvention mot kärnvapen i kraft. Jag har skrivit till FN för att bekräfta Sveriges avsikt att delta som observatör.” [51]
ICAN-nätverkets vädjan: "Vi stöttar därför FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och uppmanar vår regering att signera och ratificera konventionen.” är således helt i linje med det svenska utrikesdepartementets mångåriga arbete för kärnvapennedrustning i FN, där den förra svenska utrikesministern Wallström intog en ledande roll i framtagandet av TPNW. Två behörigheter (angelägenheter):
• Regeringens behörighet: o att ingå internationella överenskommelser enligt 10 kap. 1 § RF.
• Kommunal myndighets behörighet: o att (på kommuninnevånarnas uppdrag) samverka med andra myndigheter enligt 8 § FL, och o att fatta beslut som uttryck för kommuninnevånarnas långsiktiga mål och plan och så att det upprättas och dokumenteras under skydd av offentlighetsprincipen enligt 2 kap. 4 § TF, och o att utifrån 2 kap. 1 § KL själv fatta beslut om att, utifrån kommuninnevånarnas önskemål och långsiktiga plan, vädja till regeringen att ta hänsyn till kommuninnevånarnas vilja vid regeringens prioritering då regeringsbeslut fattas om internationella överenskommelser.
Av det av förvaltningsrätten förda resonemanget, att det av 2 kap. 2 § KL följer att kommuner inte får ha hand om angelägenheter som enbart staten ska ha hand om, förespeglas med hänvisning till HFD:s avgörande RÅ 1990 ref. 9 att det nu fattade fullmäktigebeslutet innebär övertagande av sådana statsangelägenheter. Detta är klart missvisande. Det åberopade avgörandet avser kommun som beslutat;
• att utropa sig som kärnvapenfri zon, och
• att vägra ta emot besök av främmande örlogsfartyg för de fall de var utrustade med kärnvapen. Det nu aktuella fallet avser beslut om att ingå i ett nätverk med syfte;
• att stödja regeringen att inom ramen för FN arbeta för en kärnvapenfri värld, och (i samklang med samverkansparagrafens 8 § FL)
• att vädja till regeringen att fatta beslut om Svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud. Den angelägenhet som endast ankommer på staten, att ingå internationella överenskommelser, är även med beslutet om anslutning till ICAN:s Cities Appeal fortsatt betonat som en statlig angelägenhet. Ett beslut om anslutning till stadsnätverket Cities Appeal är av uppenbara skäl inte aktuellt för staten. Beslutet att ansluta till ICAN Cities Appeal är i paritet med Göteborgs övergripande policy om samverkan med internationella organisationer och nätverk och i enlighet med punkt nr 1 i fullmäktiges uppgifter enligt 5 kap. 1 § KL. Enligt kommunens hemsida är "det kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som beslutar om medlemskap i internationella organisationer och nätverk.", se https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/internationelltsamarbete/internationella-organisationer%2C-natverk-och-projekt/stadenovergripandeinternationella-organisationer%2C-natverk-och-projekt/ Något beslut som "rör något som inte är en angelägenhet för kommunen" (13 kap. 8 § första stycket punkt 2 KL) är det således inte fråga om. Med hänvisning till 13 kap. 8 § KL: Det överklagade beslutet ska inte upphävas, eftersom
1. det har kommit till på lagligt sätt, (5 kap. 53 § KL),
2. beslutet rör samspel med regeringen (8 § FL) som är en angelägenhet för kommunen (5 kap. 1 § KL), och beslutet ingår i Göteborgs övergripande policy om samverkan med internationella organisationer och nätverk,
3. beslutet har fattats av fullmäktige som är det organ som har rätt att fatta beslut om samverkan med såväl internationella nätverk som andra myndigheter (regeringen),
4. beslutet strider inte mot lag eller annan författning. Förvaltningsrättens upphävande av det av kommunfullmäktige fattade beslutet saknar sålunda stöd av lag.
Överklagan från Tomas Magnusson m.fl.
Dom från Förvaltningsrätten i Göteborg, 2021-02-26 gällande laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut att bifalla en motion om att Göteborgs Stad ska ansluta sig till ICAN (mål nr 11052-20)
Den 20 augusti 2020 anslöt Göteborg till stadsuppropet mot kärnvapen (ICAN Cities Appeal) genom ett fullmäktigebeslut. Efter överklagan har Förvaltningsrätten i Göteborg den 26 februari 2021 upphävt Göteborgs kommunfullmäktiges beslut.
Ett beslut i Förvaltningsrätten kan överklagas till Kammarrätten, och Kammarrätten ge prövningstillstånd bl.a. om det finns tvivel om domen är riktig, och för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
· Vi anser att förvaltningsrättens beslut den 26 februari är felaktigt och behöver prövas av Kammarrätten av skäl som vi framför nedan.
· Vi ser också ett stort värde i att en högre instans prövar kommuners rådighet i denna fråga. Stadsuppropet mot kärnvapen har diskuterats i många kommuner i Sverige där tolkning av rättsläget har förhindrat en öppen dialog mellan politiker och medborgare. Att Förvaltningsrättens dom i Göteborg överprövas är därför viktigt inte bara för Göteborg utan också för andra kommuner/städer.
Viktiga argument för kommunens anslutning till stadsuppropet mot kärnvapen har inte tagits med i Förvaltningsrättens prövning, eller har enligt vår åsikt bedömts felaktigt vilket vi utvecklar nedan.
· Göteborgs kommunfullmäktige har genom sitt beslut inte utmanat regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser. Vad man däremot gjort är att förmedla kommuninnevånarnas vilja, och uppmana regeringen att ta hänsyn till kommuninnevånarnas vilja och agera i angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Vi hänvisar här till 2 kap 1 § i Kommunallagen och andra liknande skrivningar.
· Göteborgs kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen tidigare fattat beslut om att delge regeringen stadens ställningstaganden kring kärnvapen och att verka för en kärnvapenfri värld. Så är t.ex. Göteborgs stad sedan 2011 medlem i stadsorganisationen ”Mayors for Peace” som arbetar specifikt för en kärnvapenfri värld och som är grundad av borgmästarna i Hiroshima och Nagasaki.
· Beslutet i fullmäktige den 20 augusti gjordes i den fasta övertygelsen att detta har kommunen full rätt att göra med referens till folkopinionen, och att det är ett stadsupprop mot kärnvapen där många städer deltar. Göteborgs kommunfullmäktige ville vara en av dessa städer.
Denna överklagan görs av nedanstående kommuninvånare. Flera av oss har varit aktiva i det medborgarförslag (göteborgsförslaget) som genomfördes under hösten 2019, med samma mål som FI:s motion, som formellt låg till grund för kommunfullmäktigebeslutet i augusti 2020. Kommunen särbehandlade aldrig medborgarförslaget, eftersom det i tiden kom till kommunstyrelsen när man redan hade tillstyrkt FI:s motion.
Göteborg den 19 mars 2021
Tomas Magnusson
Anita Wahlberg
Inger Gustavsson
Gill Widell
Gudrun Tiberg
Amanda Liedberg
Eva-Lena Hjalmarsson
Dom från Förvaltningsrätten i Göteborg, 2021-02-26 gällande laglighetsprövning av kommunfullmäktiges beslut att bifalla en motion om att Göteborgs Stad ska ansluta sig till ICAN (mål nr 11052-20)
Den 20 augusti 2020 anslöt Göteborg till stadsuppropet mot kärnvapen (ICAN Cities Appeal) genom ett fullmäktigebeslut. Efter överklagan har Förvaltningsrätten i Göteborg den 26 februari 2021 upphävt Göteborgs kommunfullmäktiges beslut.
Ett beslut i Förvaltningsrätten kan överklagas till Kammarrätten, och Kammarrätten ge prövningstillstånd bl.a. om det finns tvivel om domen är riktig, och för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
· Vi anser att förvaltningsrättens beslut den 26 februari är felaktigt och behöver prövas av Kammarrätten av skäl som vi framför nedan.
· Vi ser också ett stort värde i att en högre instans prövar kommuners rådighet i denna fråga. Stadsuppropet mot kärnvapen har diskuterats i många kommuner i Sverige där tolkning av rättsläget har förhindrat en öppen dialog mellan politiker och medborgare. Att Förvaltningsrättens dom i Göteborg överprövas är därför viktigt inte bara för Göteborg utan också för andra kommuner/städer.
Viktiga argument för kommunens anslutning till stadsuppropet mot kärnvapen har inte tagits med i Förvaltningsrättens prövning, eller har enligt vår åsikt bedömts felaktigt vilket vi utvecklar nedan.
· Göteborgs kommunfullmäktige har genom sitt beslut inte utmanat regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser. Vad man däremot gjort är att förmedla kommuninnevånarnas vilja, och uppmana regeringen att ta hänsyn till kommuninnevånarnas vilja och agera i angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Vi hänvisar här till 2 kap 1 § i Kommunallagen och andra liknande skrivningar.
· Göteborgs kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen tidigare fattat beslut om att delge regeringen stadens ställningstaganden kring kärnvapen och att verka för en kärnvapenfri värld. Så är t.ex. Göteborgs stad sedan 2011 medlem i stadsorganisationen ”Mayors for Peace” som arbetar specifikt för en kärnvapenfri värld och som är grundad av borgmästarna i Hiroshima och Nagasaki.
· Beslutet i fullmäktige den 20 augusti gjordes i den fasta övertygelsen att detta har kommunen full rätt att göra med referens till folkopinionen, och att det är ett stadsupprop mot kärnvapen där många städer deltar. Göteborgs kommunfullmäktige ville vara en av dessa städer.
- Vår överklagan motiveras också av att ett klargörande behövs huruvida svenska städer och kommuner ska kunna yttra sig i frågor som gäller medborgarnas liv och död, på samma sätt som 44 kommuner i Norge har gjort det och många andra städer runt om i världen.
- I en alltmer globaliserad värld finns det allt fler likheter mellan städer oavsett nationsgränser. Kontakterna ökar. Fler frågor uppfattas som globala. Det gäller miljön, det gäller vård och omsorg i pandemins år och det gäller risken för mänsklighetens förintelse genom kärnvapenkrig. Frågor där ingen kan avsäga sig ansvar. Förvaltningsrättens dom i Göteborgsmålet verkar vara baserad på en förgången tids gränsdragningar. Den ursprungliga överklagan som gjordes av en enskild person till förvaltningsrätten framhåller åsikten att kommunfullmäktiges beslut var en ”symbolisk utsvävning”, vilket kontrasterar mot uppfattningen att det gäller en ödesfråga, bland annat formulerad i ”Bulletin of the Atomic Scientists” som har satt den så kallade Domedagsklockan till 100 sekunder före midnatt, den kortaste tid som denna varningsklocka någonsin ställts på.
- Beslutet i Göteborgs kommunfullmäktige stämmer väl överens med stadens policy för internationella samarbete, något som bl. a. formuleras så här: ”Internationellt samarbete är därför en integrerad del av stadens arbete och kommer den enskilde invånaren till del genom att det skapar ett mervärde för Göteborgs stads invånare, näringsliv och civilsamhälle.”
- Det stämmer också överens med kommuners växande arbete med Agenda 2030, där kärnvapenfrågan har koppling till flera utvecklingsområden, kommunernas centrala roll i samhällets krisberedskap och frågan om städer som måltavlor för kärnvapen.
- Förvaltningsrätten menar i sin dom att detta är ett tydligt fall där kommunen inte kan yttra en åsikt därför att det är inom ett utrikespolitiskt område. Denna gränsdragning är emellertid inte alls tydlig, något som följande exempel illustrerar: Flera kommuner, så även Göteborg, har ”fristadskonstnärer” som bjuds in därför att de har aktivt uttalat kritik mot regimerna i sina hemländer – kritik som inte alltid överensstämmer med regeringens utrikesdeklaration eller utrikesdepartementets agerande. Flera kommuner har under de senaste åren upprätthållit, eller avbrutit, sina vänskapliga relationer (vänortsarrangemang och liknande) med städer i till exempel Belarus, Ryssland och Kina, vilket inte motiverats av interkommunala bedömningar utan av de nämnda ländernas agerande. Till skillnad från att stödja stadsuppropet mot kärnvapen innebär därutöver ovanstående exempel att kommunala skattepengar används i frågor med koppling till utrikespolitik. Ett annat exempel är det så kallade Borgmästaravtalet som samlar kommuner som frivilligt åtagit sig att uppnå och överträffa EU:s energi- och klimatmål. 50 svenska kommuner deltar.
- Borgmästaravtalet står inte i motsättning till regeringens intentioner men vill mer och längre, vilket också är fallet med stadsuppropet mot kärnvapen. Det råder ju inget tvivel om regeringens inställning till kärnvapennedrustning. I utrikesdeklarationen 24 februari 2021 sade utrikesminister Ann Linde: ”För en dryg månad sedan trädde FN:s konvention mot kärnvapen i kraft. Jag har skrivit till FN för att bekräfta Sveriges avsikt att delta som observatör.” Sveriges observatörsroll har varit känd sedan tidigare, och den direkta anslutningen till FN-förbudet har fått vänta för att skapa stöd i riksdagen, som är den instans som fattar beslut om ratificering av internationella avtal. Av detta följer att regeringen knappast kan uppfatta Göteborgs anslutning till stadsuppropet mot kärnvapen som en inblandning i ”en angelägenhet som enbart staten ska ha hand om” (som det står i domen). Förvaltningsrättens dom är alltså på denna grund felaktig, och måste upphävas av Kammarrätten.
Denna överklagan görs av nedanstående kommuninvånare. Flera av oss har varit aktiva i det medborgarförslag (göteborgsförslaget) som genomfördes under hösten 2019, med samma mål som FI:s motion, som formellt låg till grund för kommunfullmäktigebeslutet i augusti 2020. Kommunen särbehandlade aldrig medborgarförslaget, eftersom det i tiden kom till kommunstyrelsen när man redan hade tillstyrkt FI:s motion.
Göteborg den 19 mars 2021
Tomas Magnusson
Anita Wahlberg
Inger Gustavsson
Gill Widell
Gudrun Tiberg
Amanda Liedberg
Eva-Lena Hjalmarsson